Jodå, det går bra med min strategi och det börjar bli vardag och rutin så jag känner inte samma behov av att skriva varje dag jag lyckats hålla strategin. Det är ju bra..är ju så det ska vara...att man hittar ett sätt att leva som liksom går av sej själv..jippieee..fast det är lite tråkigt också. Nu måste jag hitta nåt annat projekt att klura på och fundera över, jag behöver sånt. Tror jag är färdig med årets projekt i trädgården också. Igår flyttade jag två krusbärsbuskar, nåt jag har tänkt på sedan i våras. Ska bli fruktansvärt spännande att se om dom klarar sej. En rejäl smultronodling har jag också fått till äntligen. satte fröer tidigt i våras av såna där höga plantor som ska bära smultron hela sommaren, såna som jag hade för tjugo år sedan och älskade så mycket. Grejen är att jag inte kan driva upp livsdugliga plantor från frön, är i stort sett bara dom jag fixat under alla år, och dom var så underbara och trogna och behövde inget pyssel alls. Åkte till mitt gamla hus nån gång nu på försommaren för att fråga gubben som bor där nu om plantorna finns kvar och om jag i så fall kunde få ta någon av dom, men dom var borta. Då vet jag det i alla fall och behöver inte tänka på dom nåt mer. Kan knyta ihop den säcken och gå vidare. Första omgången jag sådde nya i våras kom upp så fint, pyttepyttesmå, och sen bara försvann dom. Ack grämelse... Skam den som ger sej, sådde en ny omgång och skötte dom som bäbisar. Alla överlevde!!! Har t om gett bort ungefär tio plantor och ändå har jag landet fullt, kanske 50 plantor som växer så det knakar. Dom blommar NU..i mitten av september!! Hoppas hoppas dom etablerarat sej tillräckligt för att klara vintern bara. Anyway, jag är lycklig, jag har fått tillbaka mina smultron efter alla år av saknad. Dessutom har jag lyckats få smulbärsplantorna,som jag snodde från 1700-tals prästgården där jag var på byggnadsvårdsläger för tre år sen, att överleva trots tre flyttar fram och tillbaka mellan jordplättar och hinkar beroende på var jag bott. Blir så otroligt varm i hjärtat av sånt. Rötter är så himla viktiga för mej. Mina smultron och smulbär har rötter och en historia <3
Bantning var det om... Vecka tre är snart slut och jag är nere på 78,9 kg. Har tagit två vilodagar från promenaderna, en planerad och en för att tiden inte räckte. Nu blir det helg i stugan med nedstängning för vintern. Det vet man aldrig hur det kan bli men är väl bara att hoppas på det bästa och sen köra på som vanligt från måndag alldeles oavsett. Alles gutt.